I mitt kreativa kaos

Jag bara flyttar och flyttar..

Tänkte iaf meddela till de få personer som eventuellt läser om mitt kreativa kaos att jag flyttat kaoset från blogg.se till blogspot.com

http://imittkreativakaos.blogspot.com/

Förhoppningsvis på återseende mina vänner!

Det är så skönt att kunna andas igen!

Det är så det känns.

Efter gårdagens nationaldagsvaka på Calles fantastiska balle på gröfvre tog jag mig imorse upp halv nio för att köpa frukost åt mig och en vän. Bussen till fridhemsplan, 300 kronor fattigare men vilken frukost!

Hejdå till Philip som åker på tågluff i dryga 2 månader! Gossen har för övrigt kommit in på en läkarlinje i gdansk vilket är dötufft men sorgligt, tråkigt att inte få se hans bruna nuna på så många år. Man får väl åka och hälsa på helt enkelt.

Själv taggar jag inför min egna lilla tågluff med sofieB och eventuellt Annka! kommer bli dödant!

Om ca två veckor sticker jag till Korsika med bland annat den lilla pojken på bilden. Den goa lilla pojken på bilden.

Alltså, en sak. Jag saknar familjen, faktiskt! Så det ska bli himla skönt att åka iväg ett tag med de märkliga människorna.

Om någon är sugen på att känna sig lite mentalt frisk så kan ni kolla upp Aphex Twin på youtube. Måste vara något fel på mannen, men han är ta mig tusan ett geni.

Japp, jag sa det, Windowlicker är fet!

Nu är det tokstädning av lägenhet som ligger på agendan, bror med flickvän och brorsson kommer på besök och allt måste vara

PERFEKT

Typ som en dröm

Kära vänner. Nu är det över, och jag lever.

Nu har jag klarat av fem veckor med jobb både heltid och deltid! Jag måste säga att det känns jävligt bra, att veta att man kan. Jag har väl inte mått topp men säg mig någon som skulle göra det!

I vilket fall som helst måste jag faktiskt erkänna, hur tråkigt det än är med deklarationer, att det hela haft sina gyllene stunder. Inte de gånger som jag kastat mig från medborgarplatsen för att åka till Essingen och välja mellan sömn eller mat och efter 40 min kasta mig iväg till nästa jobb, utan alla skratt som jag faktiskt har fått från de människor jag träffat och lärt känna.

Babak, Jessica, Eric, Tara, Åsa, Ylva.

TACK för hjälpen, och då menar jag hjälpen... Utan er hade jag inte stått ut!

Bra saker som händer:

• Jag vet inte om jag nämnt det men jag är ledig nu i tio veckor framöver!
• Jag har köpt mitt och sofies interrailpass! I början av Juli sticker vi!!!!!!!
• Jag har tid att träna!
• Jag har ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN fått internet!
• Jag har tvättat i tvättstugan för första gången
• Jag kommer kunna sova.

HEJDÅ

Jag hatar verkligen känslan av att inte räcka till. Och jag vill att ni alla ska veta att jag försöker, så gott jag kan.

Hur mycket jag än vill så går det inte riktigt.

För övrigt så har jag och Sofie nu planerat vår tågluff och alla mina tankar svävar kring sommaren.

Hjälp vad jag längtar.

Snart är det juni!

Hej hej hallå.

Alltså, jag har liksom inget internet hemma hos mig än, som sagt är det lite kaos. Kreativt kaos. Kaos på ett bra sätt och därav balansen. Det är nämligen lite så att en stor del av mig trivs i kaos så länge det inte är bara jobbigheter. Nu sitter jag hemma hos mamma och pappa, gamla ljuva Tyresö helt enkelt! Här har vi internet så jag passar på. Nu är jag inne på den tredje veckan på skatteverket, och det är så otroligt skönt att det är över där nu snart. Kanske måste sluta tidigare då deklarationer verkar ta slut(!). Fast det är ju lite dumt då jag inte får alla pengar jag behöver inför sommarlovet.... Dags att sälja lite fonder? Jah man!

I vilket fall. Jag har verkligen överlevt skatteverket, har träffat människor där som har förgyllt ett annars trist skatteverk.

Hinner inte träffa alla jag vill hinna träffa, hinner inte göra allt jag borde göra, men vet ni vad.

Det löser sig,

för det gör det alltid!

Helst av allt i världen vill jag inte prata om det. Så jag låter bli, jag kan dock kort och gott bara nämna att min tillvaro inte kommer vara så kvalitativ de tre närmsta veckorna.

För att förklara: mitt nya jobb är.så.tråkigt

Kommer leva på kaffe, det finns en kaffeautomat. Vilket nog är det enda positiva när jag försöker tänka på det. Något över huvud taget positivt alltså.

Häromveckan sprang jag runt på operan och sjöng sånger i stil med länge leve livet men det lär ni inte få höra på ett tag.

Jag återuppstår väl någon dag i juni. Ljuva juni. Herre vad jag längtar.

För övrigt har jag denna vecka tänkt på:

• Att jag är en fantastiskt oklar människa, men ibland är det faktiskt riktigt underhållande. Framförallt väldigt spännande.
• Att solen ger mig spring i benen.
• Att jag gillar plastpåsar som blåser i vinden.
• Att de föredetta alvedon-cyklarna som man kan cykla runt på i stockholm är duktigt najs!
• Att jag har en egen lägenhet som jag kan flytta till när jag vill nu.
• Att jag är glad för att jag kom in på Ågestas Afro-linje på sång.
• Att jag har haft en riktigt fin sista helg i livet (på tre veckor)

Nu sitter jag i min säng på mitt rum, plockar lite ofokuserat ihop saker och ting som ska med/inte ska med i flytten. Försöker slänga sådant som ska slängas, spara sådant som ska sparas. Låt mig säga att det här inte riktigt är min grej. Jag hatar att slänga saker. Alla ting vilar på en historia för mig och det är så jobbigt att bara slänga bort den, historien alltså. När jag kollar runt i mitt rum faller blicken väldigt direkt mot min vägg. Min vägg som jag de senaste 5 åren gjort allt för att den ska ge ett behagligt uttryck. För att jag ska trivas. Och nu har jag insett att jag kanske trivts lite för bra. Separationsångesten är brutal och jag vill.inte.plocka.ner.väggen.

Så vad ska jag göra?

Jag har verkligen fastnat vid min vägg. Som en gammal tavla.

Nu var det ett tag sen sist. Snön försvann (till slut), vädret blev lite intetsägande och humöret likaså.

Men hej! Nu är det varmt och solen skiner och saker och ting har verkligen löst sig. Det gör de alltid.

För det första så flyttar jag hemifrån om dryga två veckor.

För det andra ska jag på arbetsintervju imorgon för ett heltidsjobb i ca 3 veckor. Kanske mer. Detta skulle betyda att jag slipper jobba i sommar och det mina vänner, är möjligtvis det bästa sedan.. Jag vet inte vad!

Den senaste tiden har jag funnit glädje och lycka i väl spenderade dagar med de finaste av vänner, solsken, roliga utekvällar och öronbedövande skrattanfall.

En vecka kvar av kursen nu. Det är tråkigt. Jag kommer sakna mina underbara lärare.

Men förhoppningsvis träffar jag nya personer som kan inspirera mig och mitt kreativa kaos i framtiden!

På återseende!

Jag ÄLSKAR torsdagar.

Blev idag klar med porträttet av vår fina modell Anna på skulpturen.

Vi har jobbat med detta totalt 12 timmar, och här är resultatet.

Anna alltså färdig. Jenny jobbar på sin skulptur som pryder bakgrunden.

På Macoteket hade Robin och Måns en del för sig så jag kikade lite på några iPads. Det hade tydligen Robin gjort innan mig...

När jag upptäckte det skrattade jag.

Sedan skrattade jag ännu mer då jag träffade en sliten och trött men ack så glad och fin Julle.

Pratade musik och utbildningar, livet och kärlek och allt sådant som ska diskuteras i dessa tider. Himla bra var det! Jag blir alltid så lugn i hela mig när jag träffar den lilla multiesteten. Fint!

Har övningskört med far min i ca 2 timmar... Ska ha körkortet till sommaren... De bara är så!

Nu ska jag slå ihop något med leran jag tog hem från skolan och titta klart på Tracys hämnd, en serie från 80-talet.

Helt.Jävla.Underbart

Gud vilket "bloggigt" inlägg.. Jaja!

Hej!

och ibland är det extra påtagligt.

Dagen.

Udda och underbar! Tjänade pengar på att få skratta och sjunga lite. Efter det spenderade jag tid med Annika och Julia, gick runt på stan en sväng. Åkte förbi stora essingen på visning på en fantastisk lägenhet (drömmer önskar och flyr verkligheten en sekund) och mötte upp Vilma. Vi gjorde en lista, för vi gillar listor. Listor är bra.

Sedan lyssnade vi på King of Africa och dansade en sekund eller två. Eller fler.

NananaaaananananaaseveuEPEPEPseveuEPEPEPEP

Bra låt.

Hej!

...är det som gör skillnad.

Känner att det skulle sitta fint med en liten verklighetsflykt nu. Igen.

Veckan som kommer:

• Sofie Sanna och Elin kommer hem från Aussie
• Det kommer vara 8 grader varmt och solen ska värma våra vinterslitna själar.
• En viss Vetter fyller 20 år. Och om inte det är festligt då vet jag inte vad! Den lilla födelsedagsgrisen.
• Säkert en massa massa mer fina småsaker som får min vardag att skina

Ännu ett uppvaknande av solkatter och en vän vid min sida.

Skola i all ära och efterföljande fika med Annika. När jag tänker efter har vi två umgåtts nu i nästan nio år, mer eller mindre. Men det är fortfarande samma, det spelar ingen roll hur mycket, hur ofta eller hur intensivt.

Någonstans är det så himla fint. Tryggheten i vetskapen att om man en gång varit riktiga vänner så finns det där, tidlöst, är oerhörd.

Fick samtal från Astraulien även, en dag som denna.

Nu ska filas på 20 års present och övas sångläxor minsann.

Idag har jag välkomnat våren med öppna armar, en kopp kaffe och min bästa Thilda.

Jag insåg verkligen att det är vår nu tack vare mina prismor som kastade solkatter över min nydekorerade vägg, ett bättre uppvaknande är svårt att tänka sig! Speciellt eftersom att det inte varit solkatter på min vägg sedan typ ett halvår tillbaka.

Ja, min vägg. Den är så himla mycket! och nu har jag tagit ner allt, sparat en del och satt upp en del igen. Nu finns det till och med rum för nya foton, nya texter, nya bilder.

Ny inspiration, ny motivation, nya idéer, ny vilja.

Nu sitter jag här med tusch och bra musik i väntan på Robin och tänker på att jag älskar när det är grus på gatorna i stockholm. Verkligen älskar!

Det är alltid värst på kvällen, och nu är det morgon så jag ska le lika brett mot solen som den ler mot mig idag.

Som på bilden såg solen ut för ungefär ett år sedan utanför mitt fönster.

Det var faktiskt väldigt fint.

Idag kommer släkten. Vi ska äta middag och sådär eftersom att min käre bror fyllt 17 år. Så himla stor han blir, i mina ögon är han fortfarande en liten skitunge.

Älskade skitunge.

Sedan funderar jag på om jag ska ändra på min vägg. Det är ett himla projekt kan jag säga.

Jag är glad för att:

• Jag har världens finaste vänner omkring mig
• Solen skiner
• Våren är påväg
• För att Björk gör bra musik.

Att gå på autopilot men egentligen inte ha inspirationen att göra någonting alls.

Det är så tomt nu.

Verkligen tomt.

Om jag kunde skriva en sång skulle jag göra det för dig

Ni vet när man har varit borta en längre period och levt nära inpå människor man trivs som allra bäst med och sedan kommer hem för att mötas av den där hemska känslan att man är helt ensam.

Exakt så känns det nu.

Den här veckan har varit så himla spännande. Faktiskt! Nu har vi sett varandras bra och dåliga sidor, ganska många dåliga... Vi har alla tre varit på helmärkliga humör till och från! haha... Ändå tycker jag om möjligt ännu mer om er nu än någonsin.

Vi har videobloggat åt Måns också. Så om ni har tur kanske de filmerna kommer upp här inom en snar framtid.

Nu är det alltså dags att gå tillbaka till vardagen. Är inte jättesugen, men det är lättare när termometern visar plusgrader och solen kikar fram sådär mysigt.